Föreningens årsmöte ägde rum den 15 maj kl. 17.00 i Tullverkets lokaler på Tegeluddsvägen 100 i Stockholm.
Vår käre vän och före detta kollega, Inge Lindunger, har gått bort i Solna vid en ålder av 77 år. Han efterlämnar hustrun Carin och dottern Ulrica med make.
Inge föddes i den lilla orten Lindshammar i det småländska glasriket. Fadern jobbade som så många andra på bruket. Men Inge blev dock inte bruksmiljön trogen utan studerade vidare, tog studentexamen och avlade fil.kand. vid Göteborgs universitet. Efter avslutade studier sökte han sig till Tullverket och efter internutbildning anställdes han 1973 i Göteborg.
Under den utbildningen mötte han sin Carin och de slog lite senare ner sina bopålar i Stockholm. Dåvarande ledning i Tullverket noterade tämligen snart Inges talanger och drivkraft, vilket ledde till att han rekryterades till verksledningens stab.
Inge utnämndes till byråchef 1985 och fick ansvaret för Tullverkets ekonomibyrå. Där kom hans analytiska och matematiska förmåga väl till pass. Därefter utnämndes han till Tulldirektör för östra tullregionen. Han avslutade sin karriär i Tullverket som sakkunnig åt verksledningen. Under åren medverkade han dessutom i flera utredningar såväl inom verket som initierade av regeringskansliet.
Inge var en mycket uppskattad chef och medarbetare. Han krävde mycket av sig själv och sina medarbetare men många minns nog även hans omtanke, glada humör och bullrande skratt. Sin kreativa och nydanande förmåga visade han bland annat som initiativtagare till evenemanget Tullens dag. Där bjöds näringsliv och samverkande parter in för att ta del av aktuella frågor och regler för utrikeshandel.
Privat var hans intressen mycket kopplade till natur, friluftsliv och kultur. Vandringar i fjäll och alper har det blivit många under årens lopp. Likaså har musiken och framför allt opera alltid varit en viktig del. Under senare år har också olika föreläsningar på Senioruniversitet bidragit till att släcka hans kunskapstörst.
Den kulturella ådran tog sig också uttryck i engagemang i föreningar. Främst i Tullhistoriska föreningen där Inge under många var en mycket aktiv kraft, både som ordförande och styrelseledamot, samt att han bidrog i arbetet med att arrangera medlemsaktiviteter och artiklar till årsboken Argus.
Vi vänner från tulltiden och som därefter träffades regelbundet är tacksamma för att vi fick ta del av Inges vänskap.
Christer
Andersson, Göran Ekström, Claes-Göran Hedström, Kjell Jansson, Owe Landgren,
Mats Lindahl, Alf Nilsson och Per Olov Nützman
TIDIGARE TRÄFFAR OCH NYHETER
Visning av utställningen True crime på Spritmuseum
Den 13 mars 2024 besökte föreningen Spritmuseum på Djurgården. Två grupper gick den guidade visningen av utställningen True crime. Under 1920- och 1930-talet sågs lönnbränning, smuggling och langning som några av de största samhällsproblemen. Restriktionerna från staten för att göra det svårare att komma åt brännvinet öppnade upp för en illegal marknad. Utställningen visar bilder och föremål från den tidens brottsfall och brottslingar. Efter museibesöket stannade merparten kvar för eftersits i museets restaurang.
Hösten 2023 - föredrag och visning på Riksarkivet
Föredrag med Björn Hagelin
Den 23 november föreläste Björn Hagelin om Stockholm som hamn- och handelsstad från 1700-1900-talet, inte minst grosshandlarnas verksamhet, Han bjöd på detaljerade berättelser om personer och byggnader i Stockholms dåtida handelsvärld och visade oss intressanta bilder som komplement.
Visning Riksarkivet
Den 24 oktober deltog 17 personer från föreningen en guidad visning av Riksarkivet i Marieberg, Stockholm samt eftersits på närliggande restaurang för de som ville. Guiden berättade om Riksarkivets verksamhet och digitala tjänster, samt visade deras tillfälliga utställning "Sverige 1523" med anledning av att det i år år 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung.
Sedan var det dags för visningens höjdpunkt! I visningsrummet hade ett antal originaldokument med anknytning till tull plockats fram. Från medeltida noteringar om tullordningen i Karl Knutssons stadga fick vi se dokument som visade hur en nationell tulladministration växte fram efter Gustav Vasa och fram till Generaltullstyrelsens tillkomst 1825. Vi fick se dokument om tillsättande av nationell överstetullnär 1577, riksrådsprotokoll med tullordning och omorganisation 1636, exempel på tullräkenskaper, liggare över konfiskationsmål med mera. Generaltullstyrelsens arkiv finns i Arninge men i Marieberg finns Tullmyndigheters skrivelse till Kunglig Maj:t, Kommittéarkiv och utrikesdepartementets arkiv som också har handlingar som rör tull.
Det var mycket fascinerande och intressant att få titta närmare på dessa handlingar och deltagarna hade svårt att slita sig när det var dags att lämna lokalen och tid för riksarkivet att plocka ihop dokumenten för brandsäker förvaring igen.
Den 23 maj 2023 - årsmöte med föredrag kl. 17.00 i Tullverkets lokaler på Tegeluddsvägen 100, Stockholm. I anslutning till årsmötet berättar forskaren Magnus Olofsson under rubriken "Tullkriget på södra kusten organiserar sig mer och mer" om de mångåriga och ofta våldsamma konflikterna mellan smugglare och tulltjänstemän på 1800-talet.
Efter årsmöte och föredrag blir det eftersits på närliggande restaurang där du själv väljer och betalar för mat och dryck.
Kallelse och underlag för årsmöte skickas ut senare under våren.
"Flykten från Baltikum 1943-1944" på Sjöhistoriska museet
Den 15 mars besökte föreningen Sjöhistoriska museet där vi fick guidad visning av utställningen om flykten från Baltikum under 40-talet. Vi var tillräckligt många anmälda för att ha två guidade grupper denna gång. Det var en både tänkvärd och fin utställning där vi bland annat fick veta mer om de båtar som användes vid flykten och se personliga föremål som tagits med i båtarna till Sverige. Efteråt samlades vi på närliggande Etnografiska museets restaurang för en trevlig eftersits.
Före detta tullmuseichefen och verksarkivarien i Tullverket Jan Berggren, Råå, har lämnat oss 78 år gammal. Närmast sörjande är hustrun Birgitta, samt Richard med familj, Oscar samt Lisa med familj.
Jan började 1959 som 15-åring på Generaltullstyrelsens vaktmästeri i Stockholm. När han 2008 gick i pension flyttade han till sin Birgitta i Skåne.
Under första halvan av 1970-talet studerade han historia och samhällskunskap på Stockholms universitet. 1975 tog han där en fil.kand. Energisk som Jan var, studerade han parallellt med sitt arbete.
Under andra halvan av 1970-talet arbetade Jan med Tullverkets arkiv. Senare blev han dess chef. I början av 1980-talet utsågs Jan att också vara chef för tullmuseet. Det fanns då i Dalarö tullhus. Hans första uppgift blev att förnya museet. Jan och hans medarbetares byggde där upp en ny basutställning. 1986 kunde museet återinvigas av drottning Silvia, 350 år efter Tullverkets inrättande.
Sin förmåga att få saker att hända visade Jan när han 1986 också var huvudansvarig för tullens jubileumsutställning i Södra bancohuset i Gamla stan liksom för den jubileumsbok, Tullverket 1636–1986, som då gavs ut.
Under de kommande åren visades en rad separata utställningar på tullmuseet. De hade en stor spännvidd, som ”Lilla tullen”, ”Gränsridare med kamera” samt ”Tullhus i 1920-talets Stockholm” för att nämna några.
År 2000 flyttade tullmuseet in i huvudkontorets nya lokaler på Kungsholmen, Stockholm. Där skapades två nya basutställningar – ”Alla tiders tull i stan” och ”Smuggling och kontroll”. De kommande åren visades också en rad tillfälliga utställningar, bl.a. ”Med penna och pensel i Tullen” samt ”Världskrig, kommunism och nazism i själva verket”. Jan var en drivande chef för tullmuseet fram till sin pensionering. Tack vare Jan fick tullverket ett modernt museum, som visade dess verksamhet och människorna i tullen. Han var också aktiv i tullmuseernas nordiska och internationella samarbete. Tyvärr finns inte hans livsverk tullmuseet kvar.
Jan var också en av initiativtagarna till bildandet av Tullens historiska förening 1978, som tullmuseichef var han knuten till dess styrelse. Han åtog sig från start redaktörskapet för ”Tullhistorisk tidskrift” 1979 och ledde 1987–2004 redaktionen för dess efterföljare årsskriften ”Argus”. I dessa skrifter skrev han en rad artiklar under årens lopp.
Jan var en aktiv författare, som skrev ett femtontal böcker. Främst inom det tullhistoriska fältet men efter pensioneringen också om Helsingborgs och Bernadotternas historia. Tullhistoriska arbeten från hans penna är bl.a. ”Svenska tullhus” tillsammans med Rickard Bengtsson,” Alla tiders tull i stan – Historia och händelser kring Stockholms tullar” samt ”Tullsnok – öppna bommen! – Carl Michael Bellman och tullen”. Efter flytten till Skåne gav sig Jan i kast med nya utmaningar. Det illustreras av två exempel från hans senare författarskap; ”Från härskare till estradörer – Bernadotternas fall och demokratins seger” samt ”Helsingborgs nyheter – Personer som format opinionen vid Sundet”.
Jans energi och vetgirighet har betytt mycket för tullverket och kunskapen om tullens historia. Han var en folkbildare och omtyckt vän. Vi är många som saknar honom.
Inge Lindunger Sten Sandström
Frihandel för protektionister
Den 30 november kl. 17 samlades ett tjugotal personer i Tullverkets lokaler på Tegeluddsvägen 100 för att lyssna på historikern Anna Knutsson. Hon höll ett intressant föredrag om tullnären Erik Erland Bodell och de första svenska översättningarna av Adam Smiths The Wealth of Nations. Några medlemmar deltog också digitalt via Zoom.
Erik Erland Bodells rekommendationer att reformera tullväsendet och villkoren för tulltjänstemännen så de skulle ha högre motivation för att utföra sitt jobb, togs inte emot positivt av myndigheten och han förflyttades till Marstrand. Bodell själv beskriver den tiden som om han hölls fånge på en klippa i havet som straff för sina publikationer.
Efter 1809 års revolution tog ett mer liberalt styre över i Sverige. Bland annat återinfördes pressfriheten, något som gjorde att Bodell åter kunde publicera sin kritik. 1821 blir han överdirektör för Tullverket. Bodell dör 1848 och upplever inte förändringarna mot frihandel som införs decennierna senare. Hans gärningar, inte minst med översättningarna av Adam Smiths texter, torde dock ha bidragit till en ny och positivare syn på frihandel i Sverige.
Efter
föredraget gick flera i sällskapet till en närliggande restaurang för ytterligare samvaro och lite mat.
Riksdagsbiblioteket
Den 7 september var det en guidad visning av Riksdagsbiblioteket för ett 30-tal vetgiriga deltagare uppdelade på två grupper.
Carina Ekbom berättade om byggnadens historia och omvandling från bank till bibliotek. Storkyrkobrinken 7 A uppfördes 1873-1876 av Skandinaviska Kreditaktiebolaget och ritades av arkitekt Ernst Jacobsson.
Det var först 1996 som riksdagsbiblioteket flyttade in. Huset har genomgått en omfattande renovering och ombyggnation och har fått en vacker inredning av Åke Axelsson.
Golvet, ”Rikets trasmatta” av konstnären Ulla Viotti, är lagt i natursten från olika svenska landskap och beskådas bäst från läktaren.
Carina berättade också om det mödosamma arbetet med att digitalisera de äldre riksdagsprotokollen från de handskrivna utkasten till digital text med sökordsregister.
Vi fick själva gå runt i biblioteket som är ett av få riksdagsbibliotek i världen som är öppet för allmänheten. Utöver riksdagstrycket innehåller biblioteket mycket litteratur inom områdena juridik och samhällsvetenskap men också konstföremål och en stor samling politiska teckningar. Flera medlemmar passade på att ansöka om lånekort för att kunna nyttja utbudet av litteratur, tidskrifter och databaser.
Efter visningen samlades vi på Wirströms Pub där vi fortsatte samkvämet med mat, dryck och samtal i källarvalven.
2022-09-08
Vid årsmötet 10 maj deltog 29 medlemmar på plats och sex via zoom. De valde följande styrelse; ordförande Charlotte Svensson (omval), sekreterare Åsa Runeström (omval), kassör Hans-Peter Ohlsson (omval), sammankallande i programkommittén Petra Johfur (omval), redaktör för Argus Sten Sandström (omval), Mari Höglund (omval), Helena Landgren Ekorre (omval), Ida Eriksson (nyval), och Mats Pettersson (nyval).
Under rubriken Receptfritt opium berättade Daniel Berg om samhällets och apotekarnas syn på opium under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Kvinnor i rikets underrättelsetjänst
Vår museiguide berättade framför en karta över centrala Stockholm om var utländska makter hade spioncentraler i staden under andra världskriget och var de svenska underrättelsetjänsterna höll till.
Stockholm var centrum för flera länders underrättelseverksamhet under andra världskriget. Samtidigt verkade det svenska kontraspionaget. Där spelade kvinnorna en viktig roll. En viktig insats gjorde alla de som arbetade med att dechiffrera tyskarnas krypterade meddelanden, som gick via svenska telefonledningar. Dessa kvinnor får genom Armémuseums utställning I rikets hemliga tjänst den uppmärksamhet de förtjänar, liksom de kvinnor som gjorde insatser på andra sätt under kriget. Utställningen är på plats till åtets slut. Nästan 40 medlemmar med gäster deltog i en uppskattad visning 15 mars i föreningens regi.
2022-03-21
Leos Müller professor och chef för Centrum för maritima studier höll ett uppskatta föredrag om1700-talets expanderande handel.
Judarna och utrikeshandeln i fokus
Synagogans predikstol kom under 1800-talet att användas i den sjömanskyrka som tog över lokalerna i Gamla Stan på 1870-talet. I den var psalmförfattaren Lina Sandell verksam. Senare fanns en polisstat
Första gången sedan coronan bröt kunde ett 20-tal medlemmar åter samlas för ett studiebesök tisdagen den 5 oktober 2021. Och de var också den första guidade grupp att besöka Judiska museet sedan pandemin bröt ut. Museet finns sedan ett par år i Gamla Stan, i Stockholms äldsta bevarade synagoga. Andreas Schein guidade deltagarna genom den speciella situation som de judiska trosbekännarna haft i Sverige och deras betydelse.
1774 invandrade Aaron Isaac, som var den förste svenske juden med rätt att bo här utan att vara tvungen att konvertera till kristendomen. Han var sigillgravör och affärsman. Inte så långt därefter tillkom en judisk församling i Marstrand, som då var en frihamn och öppen för ”främmande trosbekännare.” Båda händelserna var initiativ av Gustav III i syfte att gynnade landet.
1782 fick judarna rätt att invandra och då bo i Stockholm. Göteborg och Norrköping och senare Karlskrona. Där fick de äga fastigheter och utöva handel. De flesta hantverk var förbjudna för judar. De som invandrade måste medföra 2000 riksdaler motsvarande 1 miljon kronor. Den första generationens judar fick känna på en fientlig stämningen, särskilt från de som befarade konkurrens inom sina yrken. De svenska judarna fick 1870 efter nära 100 år i allt väsentligt samma medborgerliga rättigheter som övriga i landet. Den judiska minoritetens yrkesval vidgades därmed väsentligt.
Genom restriktionerna blev judarna i landet under 100 år hänvisade till handel. Och då inte minst utrikeshandel. Flera av dessa hade ett brett nätverk ute i Europa som underlättade affärerna och gynnade Sverige utrikeshandel. De var också aktiva i att bygga upp den svenska industrin.
Träffen avslutades med samling på Restaurang Under Kastanjen.
Museet är öppet för allmänheten. Mer att läsa finns i Judarnas historia i Sverige av Carl-Henrik Carlsson.
2021-10-10
Foto; Urzula Striner
Rickard Bengtsson, Malmö, har avlidit 74 år gammal.
Efter kammarskrivarexamen 1971 arbetade han fram till 2012 i Tullverket i Malmö och i Stockholm. Efter tullkrimutbildning 1973 kom han att i huvudsak verka som brottsutredare i Malmö. I mitten av 1990-talet arbetade han på verkets huvudkontor i Stockholm med brottsbekämpning fram till sin pensionering. Där verkade han de sista arbetsåren inom internationell beredning. Där kom hans gedigna kunskaper i engelska, tyska och franska väl till pass. Efter pensioneringen flyttade han åter hem till Malmö.
Före och under tiden i tullverket förvärvade Rickard en gedigen teoretisk bas genom universitetsstudier. De inkluderade historia, nationalekonomi och konstvetenskap och gav honom en filosofie kandidatexamen. Rickard hade förmågan och energin att bedriva källforskning. En egenskap som kom väl till pass i hans stora intresse för tullens historia. Han tillbringade många timmar på Malmö Stadsbibliotek och Malmö Stadsarkiv.
Rickard engagerades till att författa malmötullens historia. Ett delresultat av den forskningen blev skriften Ombytta roller. Om Malmötullare som lurendrejare och tullförsnillare 1658-1850, som utgavs i Malmö Kulturhistoriska Förenings skriftserie GRYPS. För att möjliggöra
en kartläggning av detta ämne, med vad detta innebar av omfattande källforskning, erhöll han ett stipendium på 20 000 kronor ur Folke Malmbergs och Birgit Slangerup-Malmbergs minnesfond som utdelas av Malmö Kulturhistoriska förening.
Han medverkade i Tullhistorisk tidskrift 1978-1986 med ett flertal artiklar om malmötullen. Argus startade 1987 som årsbok för Tullmuseet och Tullhistoriska föreningen. Rickard var från start en av medlemmarna i redaktionen. En redaktion som han var trogen ända fram till sin bortgång. Han bidrog där med ett flertal artiklar i tullhistoria främst med anknytning till Sydsverige samt kortare recensioner av tullhistorisk litteratur. Han satt även med i styrelsen för Tullens historiska förening och Tullverkets museinämnd i många år.
Efter pensionen arbetade han vidare med Malmös historia, främst då Baltiska utställningen 1914 men gav även ut två böcker, som visade Malmös historia på ett annorlunda sätt, nämligen i vykort. Hans vurm för Malmös historia och kultur var stort. Det manifesterat genom medlemskap i Malmö Förskönings- och Planteringsförening liksom Malmö Kulturhistoriska Förening. Men hans perspektiv var större. Han deltog som författare i bokprojektet Göteborg 400 år.
Rickard hade flera strängar på sin lyra. Han var inte bara bra med pennan, utan även med penseln. Under 1970–80-talen hade han flera utställningar på gallerier i Malmö. Han trakterade även klarinetten, Acker Bilk var favoriten.
Rickards verkslista är lång. Särskilt kan nämnas. Tullverkets Jubileumsbok, Tullverket 1636-1986 (red). I den skrev han två kapitel: ”Tullproceduren” och ”Annan verksamhet än uppbörd av tull”. Tillsammans med dåvarande tullmuseichefen Jan Berggren var han författare till Svenska tullhus (1993), Tullarnas 1900-tal, en omvälvande historia, (1999), och Med penna och pensel i Tullen. Litterära, komponerande och målande tullare, (2003). I samband med öppningen av Öresundsbron år 2000 framtogs en utställning om tullar i Öresund, ett samarbete mellan de danska och svenska tullmuseerna. Till utställningen producerades en katalog som skrevs av den danska tullmuseichefen Holger Munchaus Petersen, hans svenska kollega Jan Berggren samt Rickard. Han skrev kapitlen ”Skånemarknaden” och ”Lokala tullar i Öresundsstäderna”.
I Tullverkets och Tullmuseets skriftserie publicerades flera titlar av Rickard bl.a. Vid stadens hank och stör, Tullstugor, portar och bommar i svenska städer 1622-1810, (1998), Bland smugglare, kapare och obstinata köpmän. Göteborg genom tiderna ur ett tullperspektiv, (2006) samt Tullskolan 100 år. Tullverkets utbildningsväsende genom tiderna, (2012).
Han medverkade också i Malmö kulturhistoriska förenings årsskrift, Elbogen, med flera artiklar bl.a. Tullförhållandena under Baltiska utställningen 1914, (2014). Från danskt till svenskt tullsystem. Några studier i Skånes tullhistoria 1650-1660 ur ett Malmöperspektiv, (2016). Lilla tullen och acciserna i Malmö under 1600-talets andra hälft, (2018).
Utifrån sin omfattande Malmötopografiska vykortssamling gav han ut två böcker. Annorlunda Malmöhistoria – vykortsvittnen berättar, (2014), och Annorlunda sätt att se på det gamla Malmö, (2018).
Rickards arkivsökande och författarskap har haft stor betydelse för kunskapsuppbyggnaden inom det tullhistoriska fältet. En kunskapssökare och vän har lämnat oss. Saknaden är stor.
Inge Lindunger Sten Sandström
2021-07-12
Bellman åter i tullen
För renskrift av Fredmans epistel nr 48 använde Bellman Generaltulldirektionens färdiglinjerade registerark. Epistel börjar: Solen glimmar blank och trind. Faksimil ur C Burmans Bellman. Biografin.
Carina Burman, författare och Bellmanbiograf, gästade föreningens medlemsträff den 11 mars på Tullverkets huvudkontor. Hon gav deltagarna en ny bild av Bellman. Carl Michael Bellman (1740 - 1795) ska inte förväxlas med Fredman i epistlarna. Han är en litterär figur. Bellman själv växte upp i god borgerlig miljö i det Stora Dauerska huset och senare i det lilla. Där i en 11-rummare.
Han var från 17 års ålder sekreterare i flera olika verk, bl.a tullverket. Överdirektören vi Stora Sjötullen Christopher Lorentz von Stapelmohr var en av hans beskyddare och kanske mecenat. En glimtav livet i dåtidens tull ger dessa rader ur en böneskrift som Bellman skrivit för en kollegas räkning. Den är riktad till von Stapelmohr.
Gud giv, Herr Över Direktör,
En ständig hälsa inom dörr
Och ute en förnöjlig levnad
Jag en torftig Tull-betjänt,
Den Lyckan har i klovar spänt,
Ty hjälp mig till en bättre trevnad
Bellman var en underhållare i 1700-talets salonger. Hans lycka var gjord när han fick kungen Gustaf III som beskyddare. Men när kungen skjutits förlorade han sitt skydd och hans skulder hann ifatt honom. Bellman blev satt på gäldstugan. Han föddes i det stora huset vid Maria kyrka och slutade utfattig i en enrums lägenhet.
2020-03-12
Generaltulldirektör Therese Mattsson berättade entusiastiskt om Kustbevakningens breda arbetsfält. Foto Lars Höglund
På Stadsmuseet finns en fin modell av Münchenbryggeriet. Där fanns Tullskolans lokaler 1985 - 2003. Foto; Petra Johfur
En wådelig olycka och ordförandebyte på årsmötet
Claes-Göran Hedström berättade om den wådeliga olyckan 1853. Foto Petra Johfur.
Vid föreningens årsmöte 8 april valde de ca 30 närvande tullverkets generaltulldirektör Charlotte Svensson att ta över ordförandeklubban efter verkets förra gd Therese Mattsson.
Vid träffen berättade också Claes-Göran Hedström olyckan 1853 på sjön Anjan i Jämtland. Då drunknade tre personer, två tulltjänstemän och en bonde som biträdde dem under tjänsteutövning. Han redovisade också verkets agerande efter olyckan. Se även föreningens årsbok Argus 2018.
2019-05-02
Föreningens nyvalda ordförande Charlotte Svensson t.h. tillsammans med sin företrädare på posten Therese Mattsson. Foto Petra Johfur.
F.d. apotekaren Ingegerd Agenäs, som är guid på museet, visade hur man trillar piller.
Farmacihistoriska museet ligger på flera våningsplan i Apotekarsocietetens hus i Stockholm. Med 30 anmälda deltagare fick vi den 7 mars en genomgång av två kunniga guider om apotekens historia från medeltiden då apotekare kom från Tyskland till Stockholm. De skildrade hur medikamenttillverkningen utvecklats från hantverk med pillertrillande till läkemedelsindustri. Museet skildrar främst den hantverksmässiga tillverkningens utveckling.
2019-03-15
Jubileumsbanketten
Föreningens ordförande Therese Mattsson hälsar alla välkomna till jubileumsfesten. Foto Lars Höglund
”En kulen höstdag 1978 samlades ett femtiotal personer i generaltullstyrelsens vackra entréhall på Skeppsbron för att övervara grundandet av en tullhistorisk förening.”
Välkomnande
14 november i år hälsade föreningens ordförande Therese Mattsson ett 60-tal medlemmar och vänner välkomna till det moderna lunchrummet i huvudkontorets lokaler på Tegeluddsvägen i Stockholm. Detta för att gemensamt fira att Tullens historiska förening i år verkat i 40 år. Bland firarna i år märktes bl.a. mångåriga medlemmarna Anders Kjellgren med fru och Lars Holmström, föreningens tidigare ordförande Kjell Jansson, Göran Ekström t.f. GD tidigare i år samt överdirektören Fredrik Holmberg. Tullverkets nya GD Charlotte Svensson kunde inte närvara men sände sina lyckönskningar till jubilaren.
Tullhistoriska föreningen gav från start ut Tullhistorisk Tidskrift med Jan Berggren som redaktör. Tidskriften avlöstes 1987 av årsskriften Argus med bl.a. Rickard Bengtsson och Jan Berggren som redaktörer. Tack vare ett hängivet arbete av Rickard Bengtsson och Sten Sandström samt artikelskrivarna kan vi fortfarande ge ut Argus. Föreningen är fortfarande aktiv med fyra medlemsträffar per år, numera dock bara i Stockholm, ofta med ett 30-tal deltagare, ibland fler. Glädjande nog är alltså vår förening fortfarande i alla högsta grad aktiv ännu efter 40 år konstaterade Therese.
Med på festen var bland andra de mångåriga medlemmarna Lars Holmström och Anders Kjellgren liksom Anders fru Gulwi. Foto Lars Höglund
Presentatörer denna kväll var styrelsemedlemmarna Petra Johfur, med mikrofonen, Helena Ekorre Landgren och Inge Lindunger. De hade också gjort urvalet. Foto Lars Höglund
Efter de inledande välkomstorden gavs ett potpurri på temat Tull och tullare i kulturen. Programmet presenterades som ett mycket subjektivt urval och nedslag i kulturhistorien med inspiration från skriften Med penna och pensel i Tullverket.
Kvällen bjöd på både ljud och rörliga bilder som sammanfattades såhär: Nutid och dåtid, psalm och schlager, ikonmåleri och impressionism, poesi och prosa, drama och buskis samt film och TV.
Stråksextet och schlager
Exempel på tulltjänstemän inom musiken levandegjordes med några takter från stråksextett i D-dur av Per August Ölander, kammarskrivare i Stockholm på 1800-talet. Det fortsatte med schlagerkompositören och sedermera personalbyråchefen Carsten Norlanders, När bröllopsklockor ringa, 1900-tal. Med utdrag ur Bizets opera Carmen illustrerades hur hon och två andra kvinnor ska lura tullarna med dans och sång.
Lite modernare litteratur om tullens sätt arbeta gavs genom utdrag ur Hjalmar Söderberg Martin Birks ungdom och hans tid på Kungliga Generaltullstyrelsen.
Bengt Pohjanen skildrar i Smugglarkungens son, från 2007, lokalbefolkningens syn på Tullverket och smuggling i Tornedalen under 40-talet. Med filmen Tull-Bom, som kom 1951, fick deltagarna Nils Poppes version av Europeisk tullkontroll på 50-talet.
Från Sommarlovsprogrammet Solstollarna 1987 visades Tullverket lurar man inte i första taget.
Kavalkaden avslutades med After Shaves och Galenskaparnas version av tullkontrollen med Koll å kolla. Sången framfördes 1985 när moderniseringskampanjen Tullen vässar klorna presenterades i Göteborg.
Ivar Lo Johanssons erfarenheter av förtullning på 1920-talet av en edamerost finns beskriven i hans självbiografiska roman Stockholmaren.
Programmet tycktes uppskattas av jubileumsdeltagarna. Och alla högg in på buffén med god aptit, bland andra Göran Nilsson, Åke Samuelsson och Ulf Rolander. Ulf hade rest upp från Helsingborg för att delta. Foto Lars Höglund.
2018-11-22
Transit Haparanda och Karungi
Postexpeditionen Karungi Utrikes inrättas i december 1914. I samband med första världskrigets utbrott blev Karungi och senare Haparanda knutpunkter för människor och post till och från Ryssland. Inte minst viktig för krigsfångarnas post. Detta speglas i Postmuseets utställning Transit.
Vår guidade visning 3 oktober blev mer än fullbokad. Vi var 28 deltagare som fick lära oss mer om denna unika insats. Posten fick snabbt upprätta ett utväxlings-postkontor i Karungi och senare i Haparanda. Under en tid kommer all trafik av post, gods och människor mellan kontinenten och Ryssland att passera Tornedalen. Rika och fattiga, alla passerar. Kriget inbjuder till affärsidkande och Haparanda blir en knutpunkt för stora och små affärer, både ljuskänsliga och oskyldiga. Tullen fick också en viktig roll i denna intensiva trafik ochden samtidigt blomstrande smugglingstrafiken.
Utställningen bygget i stor utsträckning på noteringar av postexpeditörerna Sixten Törnebladh och Konrad Johnsson, som ledde postverksamhen på plats, samt fotografier av Mia Green som då var etablerad fotograf i Haparanda.
2018-10-05
Tidigare hängde denna Stockholmsbild från en svunnen tid i tullens lunchrummet på Sandhamns och nu i en av utbildningslokalerna på T100. Foto Lars Höglund.
Brita Gustavsdotter Båth, godsägaren och virkesleverantören på Ängsö slott, sålde timmer till skeppsgården där Vasa byggdes. Foto: Lars Höglund
Vår guide Charlotte Lendi-Ziese berättade att kvinnorna hade mer makt och inflytande i 1600-talets Sverige än vad den traditionella historieskrivningen säger. Foto: Lars Höglund
Kring skeppet Vasa var kvinnorna alltid närvarande men sällan sedda. De fanns ombord men också som skeppsbyggare och virkes-leverantörer. I utställningen levandegörs fyra kvinnoöden kring Vasa. Och den visar på att i 1600-talets Sverige hade kvinnorna en viktigare roll i samhället än vi vanligtvis tänker oss idag. Det berättade vår guide vid vår tur på Vasamuseet dagen före Kvinnodagen. Hon kunde också berätta att museet planerar att vidga berättelsen om Vasa genom att också lyfta fram kvinnornas roll i den permanenta utställningen.
De 27 deltagarna avslutade träffen på museets restaurang
2018-03-12
Vår guide Ann Tillman berättade livfullt och initierat om den svenska stormaktstiden. Här i sällskap med indelta soldater och högre upp socknens präst.
Under 1600-talet utökades det svenska territoriet kraftigt. Det krävde arméer och krigsinsatser. Men hur finansierades detta? Det var temat den 7 november 2017 på Armémuseum för de 30 deltagarna.
Sjötullen stod för 85 procent av statens inkomster på 1500-talet. Men det förslog inte långt när stormakten skulle formas och finansieras på 1600-talet. Det svenska deltagandet i 30-åriga kriget – ett av de europeiska inbördeskrigen – skedde med legosoldater (90 procent av armen). Detta krävde subsidier från Frankrike (katolskt) och lån för att bekämpa Österrike och Habsburgarna (katolska). Men det förslog inte långt i alla fall. Soldaternas lön bestod mest av allt i plundring av erövrade städer. Legosoldaten Peter Hagendorf i svesnka armén berättar så här: Åter tillbaka till Colmar. Här låg vi i fält i bästa skördetiden. Fördärvade hela skörden runt staden för invånarna genom att skära, meja, rida ner och bränna.
Vallonska handelsmän som Louis De Geer, kanske han på bilden, grundlade en effektiv järnhantering i landet. Detta gav stora exportinkomster och skapade stora förmögenheter under stormaktstiden, som manifesterades i praktslott.
Åsen mellan Gamla stan och Södermalm har en lång historia av sjöfart och handel. Här fanns en livlig kommers redan på medeltiden. Här bodde och verkade bl.a. smeder och bagare visar utgrävningarna, som görs med anledning av nya slussbygget. Bygget pågå ytterligare några år.
Drottning Kristina lät bygga den första slussen år 1642. Sedan dess har Slussen grävts om vart hundrade år. Marit Holgersson, antikvarie på medeltidsmuseet, berättade om Slussens historia den 20 september för ett 15-tal medlemmar och gäster. Utställningen Slussen under ytan på medeltidsmuseet dateras successivt upp med nya fynd.
2017-09-27
Träffen 25 april inleddes med årsmöte. Där omvaldes bl.a. föreningens styrelse. I den ingår generaltulldirektör Therese Mattsson, ordförande, Mari Höglund, sekreterare, Hans-Peter Ohlsson, kassör, samt Kerstin Ehlin, Martina Engsjö Lindgren, Petra Johfur, Lars Kristoffersson, Inge Lindunger och Sten Sandström.
Mats Hallenberg berättade att i strävan efter att modernisera Stockholm ingick att få belysning på stadens gator. Men vem skulle ordna det?
Med te och porslin i lasten återvände ostindiefarna med sina skepp till Göteborg. Guidade på Sjöhistoriska museet i Stockholm gjorde Patrik Gustavsson. Foto: Lars Höglund.
Swenska Ost-Indiska Compagniet var verksamt från 1731 – 1814. Resorna till Kanton gav stor utdelning under 1700-talet, sedan blev det kärvare. De svenska ostindien-fararna var inriktade på te-handel. Inte så mycket till Sverige, som hade förbud mot import av lyxvaror vid denna tid. Te-lasterna smugglades istället till Storbritannien för att kringgå landets höga tullar, 114 procent. Huvudorsaken till nedgången i början av 1800-talet var att UK, som föregångare med frihandel, sänkte tullavgifterna på te drastiskt. Finansiärerna av expeditionerna till Sydostasien var den tidens riskkapitalister, bl.a. Chalmers, Grill och Sahlgren, som ofta fick stor utdelning på satsat kapital. Berättade om detta och mycket mer gjorde vår välinformerade guide Patrik Gustavsson på visningen av utställningen Resenärerna den 22 februari 2017. De 25 deltagarna avslutade med en smörgås och dryck på tekniska museets café.
2017-03-02
Med ombord fanns superkargören, som vara resans affärsman. Under resan till Kanton förvarade han silvet i kistor likanande tullens. Foto: Lars Höglund.
Ett 20-tal industrihistoriskt intresserade besökte provgruvan i Sickla med 3 km gångar under jord den 17 november. Foto: Lars Höglund
Eva Larsson, Länsmuseet, guidade oss i Sickla. Här framför en av Atlas första kompressorer, som räddades från ödet att skrotas. Foto Lars Höglund.
Från industi-verstäder till köpkvarter
1898 startade Diesels Motorer att tillverka marindieslar i Nacka. Atlas, beläget i Vasastan, lanserade 1905 en egen kompressor och bergborr. 1917 går företagen samman under namnet Atlas Diesel. År 1927 koncentrerade företaget hela sin verksamhet till fabrikerna i Sickla. Succesivt byggs industrin upp i Sickla. 1938 anlades provgruvan mitt inne i industriområdet. Den sista marindieseln tillverkades där 1951. 1956 ändrades företagsnamnet till Atlas Copco. År 1992 flyttades tillverkningen från Nacka till Örebro. I gruvan pågår fortfarande företagets tester av borriggar.
Eva Larsson från länsmuseet guidad oss runt bland Sicklas verkstadsbyggnaderna. De är idag kontor och affärslokaler men till det yttre oförändrade. Sedan fortsatte vi ned till gruvan på 20 meters djup. Vi var 20 uppskattande deltagare i en två-timmars tur den 17 november på ursprungsplatsen för ett fortfarande idag framgångsrikt exportföretag.
2016-11-22
Eva Larsson berättade att den första borriggen användes vid tunnelbygge på kontinenten i mitten av 1800-talet. Foto Lars Höglund
TDS - En nutidshistoria
Förre IT-chefen Bengt Wiklund i berättartagen framför en bild av Tulldatacentralen i Luleå
Tulldatasystemet infördes på 90-talet. Det var det en genomgripande revolution för många tullare. Arbetsmetoderna ändrades radikalt från pappersbaserat till papperlöst och det snabbare än som förutspåtts.
Bengt Wiklund ledde som IT-chef detta arbete från 1988 med att bygga upp ADB-byrån i Luleå från grunden och att säkra införandet och driften av TDS-systemet i Luleå och runt om i landet. Den 6 oktober berättade Bengt under en timme för ett 25-tal medlemmar arbetet. Flera av mötesdeltagarna, t.ex. Lars Holmström, Alf Nilsson, PO Nützman och Carin Lindunger, kunde som aktiva i och kring genomförandet komplettera Bengts bild.
Under eftersitsen med snittar fortsatte tankeutbytet om TDS ytterligare en timme.
2016-10-09
Årsmöte i nya HK-lokaler
Iförd uniform visade Tullverkets generaltulldirektör och tillika ordförande i föreningen runt i huvudkontorets nya lokaler på Tegeluddsvägen 21.
Vi var drygt 40 nyfikna som torsdagen den 14 april kom för att se huvudkontoret från insidan – en arbetsplats av modernaste snitt. Ingen har egen fast arbetsplats – inte ens gd. Alla får varje morgon finna ett skrivbord andra väljer en soffa. Det finns tysta utrymmen som på bibliotek och ljudliga. Det finns rum med drygt 10 platser och andra för en person med möjlighet till möte på videolänk med personer utanför huset, liksom gruppmötesrum med all tänkbar teknik.
På denna rundvandring följde årsmötet, som bl.a. valde ny styrelse. I den ingår generaltulldirektör Therese Mattsson, ordförande, Mari Höglund sekreterare, Hans-Peter Ohlsson, kassör, Martina Engsjö Lindgren, Lars Kristoffersson, Inge Lindunger och Sten Sandström; samtliga omval och nyvalda är Petra Jofur och Kerstin Ehlin. Kia Blomberg och Rickard Bengtsson båda mångåriga styrelsemedlemmar hade avböjt omval. De tackades för sina insatser i styrelsen men de fortsätter att arbeta för föreningen Kia i valberedningen och Rickard i redaktionen för Argus.
2016-04-24
Tullmuseum har öppnat sina virtuella portar
Ett museum har gått ur tiden och ett annat har öppnat sina portar för allmänheten. På Tullverkets webbplats tullverket.se finns nu ett digitalt museum som efterträder det fysiska Tullmuseum som har slagit igen sina portar. Passa på och gör en rundvandring och upplev en del av Sveriges historia. Klicka här så kommer du till museet.
2016-02-08
Sidenväveriet
Anna-Sara Wallin Borg var uppskattad guid på KA Almgrens Sidenväveri. intensivt lyssnande är bl.a. Mona Stråling, Monica Lyngborn och Kurt Lundgren.
på Söder i Stockholm grundades 1833 och stängde 1974. Nu är det industrimuseum sedan 1991. Vid vårt besök 24 februari 2016 fick vi kunskap om hur silke och siden fördes till Europa. Och hur de första jaquardmaskinerna smugglades i delar till Sverige av K A Almgren, som grundade det företag som nu är museum. Under visningen fick vi se vävsalen med bl.a. de fungerande jaquardmaskinerna där en väverska fortfarande arbetar. Mer om museet på hemsidan www.kasiden.se
2016-02-25
Bellmanshuset
gästades den 17 november 2015 av 35 vetgiriga och musikintresserade medlemmar. Deltagarna fick i husets pampiga ordenssal en bred presentation av Bellmans skaldegärning beledsagad av sång till stränginstrument. Där fick alla också stämma upp i Gustafs Skål. Också den lekamliga spisen njöts till sång och musik av Bellman. Besökarna fick som avslutning också se de två rum som skalden bott i under några år.
Lästips: Jan Berggren; Tullsnok – öppna bommen! Carl Michael Bellman och Tullen,
2015-11-20
En ögonblicksbild från sista träffen på museet den 21 september med Johan A. Lundin som berättar om det skånska nätverkets uppbyggnad.
2015-09-22
Årsmötet for Falun – Shanghai T/R
Samtida med Wasa för 22 medlemmar
Guider var Marie Junggren, chef för utställningsverksamhete, och Agneta Wolfbrandt, formgivare som jobbat med bildspelen .
40 medlemmar på Skuggsidan
Tullfilm med Anders
Laborerande årsmöte
På Polismuseet guidade oss den pensionerade polisen Ando Sundelin den 19 februari. Fokus låg på SÄPO:s verksamhet förr och nu. Men vi fick också en introduktion till den öppna polisens verksamhet. Vi var drygt 30 som kände oss kunnigare om polisen. Besöket avslutades med gemensam sittning i tekniska museets kafé.
2014-02-20
släktforskare .
2013-12-11
Tullfilmkväll
Medlemsträffen 10 oktober inleddes med att Tullmuseets nye chef Åke Samuelsson berättade att museet kommer att få en avdelning om dagens Tullverk nästa år. Åke efterträder Sixten Pekkari som avled i våras.
Anders Leiderman kunder på grund av sjukdom i familjen inte ställa upp denna kväll men har lovat att presentera sina filmer en annan kväll. Med kort varsel blev det i stället Mikael Lindgren, chef för tullens brottsbekämpning i Stockholm, som med bravur berättade och visade film om ett aktuellt smugglingsfall avseende doping och narkotika.
2013-10-24
Tullstrid på årsmöte
Den 18 april hade vi årsmöte på Tullmuseet. Det inleddes med att Ulf Larsson, f.d. GD för Tullverket, berättade om den stora tullstriden på 1880-talet och dess betydelse för parlamentarismens genombrott i Sverige. Striden rasade mellan tullvänner och frihandelsvänner. I riksdagen utkristalliseras två partier för och emot tullar. Kungen var frihandelsvän liksom hans regering. Senare bytte han uppfattning. Kungen behövde riksdagens godkännande i tullfrågan. Vid andrakammarvalet 1887 valdes Ångköks-Olle in på frihandlarnas lista. Men eftersom han hade en skatteskuld på 11kr 58 öre var han inte valbar. Detta ledde till att majoriteten i riksdagen hamnade hos protektionisterna. Kungen utsåg en ny ministär 1888 med tullvännen Gillis Bildt (farfars farfar till utrikesminister Carl Bildt) som statsminister. Tullstriden slutade med tullhöjningar 1888 på livsmedel men även järnhanteringen skyddades. Men kungens agerande under striden bidrog till parlamentarismens införande fast det inte var hans avsikt. Ulfs redovisning var mycket uppskattad.
Årsmötet valde styrelse för det kommande året. Ny i styrelsen är Mari Höglund. Mötet omvalde generaltulldirektör Therese Mattsson till ordförande för föreningen liksom Kia Blomberg, sekreterare, Hans-Peter Ohlsson, kassör, samt Rickard Bengtsson, Martina Engsjö Lindgren, Lars Kristoffersson, Inge Lindunger och Sten Sandström.
2013-04-25
Årsbok 2012
Vid årsskiftet fick föreningens medlemmar årsboken för 2012; Tullskolan 100 år – Tullverkets utbildningsväsende genom tiderna. Den är författad av Rickard Bengtsson. Källäget har varit hart när ogenomtränglig påpekar han i bokens förord. Men trots detta ger han oss på drygt 300 sidor en bred skildring av hur utbildningen i Tullverket utvecklats under mer än 100 år. I detta inkluderas hur olika intressenter agerat. Vi önskar alla medlemmar trevlig läsning.
Våren 2013 kommer vår årstidskrift Argus som vanligt.
2013-01-07
Sveriges stormaktstid
Svensk järnhantering
stod i centrum när ett 20-tal medlemmar fick en guidad på Tekniska museet den 14 november. Turen började i Gruvan som visar äldre brytningsmetoder och följdes upp med visning av tekniken i masugnarna och smedjorna. Under lång tid var Sverige helt dominerande på stålmarknaden i Europa. Vi avslutade med att besöka museets nya utställning om det svenska universalgeniet Christopher Polhem, som verkligen kan rekomenderas. Tre saker avskydde han latin, skråväsendet och tullen.
Tullskolan 100 år? och årsmöte 3 maj 1
På vårt årsmöte 3 maj 2012 inledde Rickard Bengtsson, som berättade för de ca 40 deltagarna om Tullskolans 100 år. Men han började med att redovisa att utbildningen i tullen inte startade 1912 utan hade pågått långt tidigare i olika former på tullmyndigheterna. Rickard arbetar just nu på en bok om Tullskolans 100 år. Den utgör föreningens årskift i år och sänds till alla medlemmar i höst.
Vid årsmötet valdes generaltulldirektör Therese Mattsson till ny ordförande för föreningen. Övriga i styrelsen är Kia Blomberg, sekreterare, Hans-Peter Ohlsson, kassör, samt Rickard Bengtsson, Martina Engsjö Lindgren, Lars Granström, Lars Kristoffersson, Inge Lindunger och Sten Sandström.
Den 7 mars 2012 var vi 30 medlemmar som besökte Observatoriemuseet. Där fick vi guidad visning av observatoriet och utställningen om Berzelius. Ett stort tack till Anders Holmkvist från tullens laboratorium stod för den kemiska expertisen vid visningen. Vi skådade också in i Stockholms Amatörastronomers teleskop under ledning av Nils Erik. Dessvärre var det mulet så objektet var Engelbrekts kyrktorn. Men vi fick också en astronomisk orientering.
Hösten 2011
Den 15 november anordnades en tullfilmkväll på Tullmuseet . En av de cirka femtio besökarna var Tullverkets nya generaldirektör Therese Mattsson, som också presenterade sig, och sitt intresse för tullens historia, med ett litet anförande innan filmvisningen.
Museets chef J. Sixten Pekkari berättade om arbetet med att bevara museets stora samling av fotografier. Sedan startade filmvisningen och som sig bör när det vankas film så fanns det popcorn och coca cola. Vi fick se ett axplock ur Tullmuseets filmskatt och ett utdrag ur Tullbom med Nils Poppe. Att bli påmind om gamla arbetssätt, kollegor och säkert ett och annat personligt minne gav upphov till många skratt i den improviserade biosalongen. Kvällen avslutades med mer mingel, med tilltugg.
Aktuellt
Tips - poddavsnitt om smuggling
Forskaren Anna Knutsson gästar bildningspodden i ett avsnitt om smuggling. Anna Knutsson är verksam vid Cambridge och Uppsala universitet, och är specialiserad på smugglingens historia. Hon disputerade 2019 med en avhandling om smuggling i Sverige på 1700-talet. Hon har också hållit föredrag i vår förening.
https://anekdot.se/bildningspoddavsnitt/smuggling/
Kom ihåg att betala medlemsavgiften
Dags att betala medlemsavgiften för 2024.
Årsavgiften, som är oförändrat 150
kronor, betalas till föreningens plusgirokonto 4378044-4.
2024-01-08
Argus 2022
"Tullverket tar ångan i sin tjänst" är årets huvudartikel skriven av Claes-Göran Hedström. Vidare finns en genomgång av tullens 800 år i Sverige.
Se vidare under fliken Årsboken Argus . Där kan du också se innehållet i tidigare årgångar av föreningens årsbok
2022-10-30
Gränsbevakarna Sverige
har TV-premiär 13 september på discovery+ och Kanal 5.
TV-serien följer svenska tullens arbete för att bekämpa brott vid Sveriges gränser.
2022-09-08
I själva Värket
Under de senaste åren har skett en övergång till aktivitetsbaserade kontor i landet. I romanen Värket får vi följa när ett statligt verk byter från traditionellt kontor med eget arbetsrum för de flesta till aktivitetsbaserat kontor i nya lokaler. Det betyder att ingen ska ha en fast arbetsplats. Och det ska vara papperslöst. Det blir en stor omställning för många av tjänstemännen. En del är entusiastiska över att få arbeta i ett öppet landskap med möjlighet till kontakter och tankeutbyten. Andra saknar sina fasta platser. I romanen Värket levandegör Katarina Lundholm omställningen genom att ge röst åt olika tjänstemäns hantering av denna situation. Här finns allt från den skrupulösa karriäristen som ser omställningen som ett steg i sin karriär till den över axeln sedda äldre medarbetaren som fasar över omställningen.
Katarina Lundholm har erfarenhet av dynamiken i omställningen, som anställd på Tullverkets huvudkontor (HK) när de där bytte till aktivitetsbaserat kontor. Men romanen är fiktiv. Det är inte en berättelse om vad som hända på tullens HK, när skiftet skedde, men vi kan väl tro att Katarina fått inspiration av det hon och kollegorna upplevde vid denna omställning. I romanen belyser hon för och nackdelar med den omstöpning av kontorsmiljön, som gjordes för drygt fem år sedan.
Detta är Katarina Lundholms debut som författare. Hon är den senaste länken i kedjan av skönlitterära författare i tullen. Hon har ger oss en litterär skildring av hur dagens arbetsliv omformas.
Katarina Lundholm, Värket, Visto förlag 2019
2022-04-07
Tullkartor
Kartorna i General Tull Arrende Societetens Tullatlas från mitten av 1700-talet finns nu under fliken Tullkartor
2022-01-19
Giftets värde – Apotekares förståelse av opium i Sverige 1870 – 1925 är Daniel Bergs doktorsavhandling. Den ger en översikt över synen på opium i samhället för drygt 100 år sedan. Före 1923 såldes opium i Sverige fritt på apoteken. Fokus ligger på apotekarnas roll och hur de såg på den fria tillgången på narkotika. Opium sågs då som en medicin men samtidigt som ett berusningsmedel. Bruket av opium sågs vid denna tid främst problematiskt vad gäller risken för akut förgiftning snarare än som ett problem med rus och beroende. Opium brukades under den undersökta perioden främst i det övre skiktet i det svenska samhället. Situationen var annorlunda i Kina och USA.
Importen av opium sågs inte som viktig fråga. Det belyses av att som författaren konstaterar ”Mig veterligen har inga uppgifter om den svenska opiumimporten sammanställts för den epok som föregår det moderna narkotikaproblemets genombrott.”
Daniel Berg, Giftets värde - Apotekares förståelse av opium i Sverige 1870 - 1925, Makadam förlag 2016.
2022-01-18
Sveriges första globala århundrade
Den första stora globaliseringen av handeln kom under 1700-talet. Historieprofessorn Leos Müller ger oss en gedigen skildring av Sveriges roll i denna våg. Då utvidgades det svenska varuutbytet i tre riktningar; Medelhavsområdet, Kina och Nordamerika.
Handeln med Medelhavs-världen var livlig under 1700-talet. Viktiga inslag var exporten av stångjärn dit liksom importen av salt. I Medelhavet bedrev svenska skepp trampsjöfart som inkluderade slavtransporter. Sjöfarten drabbades regelbundet av kapare från Nordafrika. Då togs också svenska sjömän som slavar. Från svensk sida gjordes också ett försök att utvidga handeln till östra Medelhavet genom Levantiska kompaniet. Det blev dock ett fiasko.
Den andra området var Kina genom Ostindiska kompaniet (1731 – 1813). Handeln var inriktad på porslin och siden men framför allt te. Till skillnad från andra länders handelshus var det svenska kompaniet helt beroende av handel på Kanton. 124 av 132 expeditioner gick enbart dit. ”Det svenska kompaniets lönsamhet kan helt förklaras genom omfattande smuggling, trots att kompaniet självt inte var något smuggelföretag.” Smugglingen av te var inriktad på England med dess höga tullar på bladen fram till 1784 då dessa sänktes drastiskt. Denna trafik kastar ett nytt ljus över kompaniet. Trots dess handel med te blev det kaffe, som vid denna tid slog igenom, som folkdrycken i Sverige.
Riket hade koloniala ambitioner, som dock stannade vid den karibiska ön Sankt Barthélemy, som blev frihamn 1785. Dominerande där var transitohandel i Västindien och mellan detta område och USA. Den transatlantiska handeln var blygsam.
Boken ger en god överblick över det århundrande då globaliseringen slog igenom. En handel som ledde till nya konsumtionsmönster. Läsaren får inblick hur Sverige gick från att vara en regional stormakt på nergång till att bli en frihandelsvänligt och fredligt litet land. I boken vävs den politiska och ekonomiska historien samman. Vi får också möte de ledande personerna i denna handel, som bankirer, superkargörer och andra kompanitjänstemän liksom konsulerna.
Leos Müller, Sveriges första globala århundrande – En 1700-tals historia. Dialogs förlag.
2021-06-17
Argus 2020
Årets utgåva inleds med en artikel av Bertil Wulff om tullcontrolleuren Christopher Barfoth och hans tjänstgöring. Han var jaktuppsyningsman i Torekov och från 1805 chef för tullstationen där fram till 1821. Vidare berättar Claes-Göran Hedström om tullnären och Stockholmsfotografen Karl Edvard Stenqvist, som omkom i en fartygsexplosion 1901. Den pensionerade tullkriminalaren Göran Bohlin skriver om operation Wrecker 1979. Den genomfördes av brittiska tullen mot en narkotikaliga med stöd av tullkriminalen i Göteborg. Operationen inleddes i Wallhamn och avslutades i London.
Se vidare under fliken Årsboken Argus . Där kan du också se innehållet i tidigare årgångar av föreningens årsbok.
2020-08-25
Detta är Bellmanbiografin i bestämd form. Carl Michael Bellmans liv skildras av Carina Burman på över 700 sidor, som också inkluderar noter och källhänvisningar. Hon berättar om hur hans stad myllrar av vattenkuskar, soldater och pigor som trängdes med grevinnor, tullsnokar och notarier.
2020-03-12
Tips för operavänner
Tullkontrollören Per August Ölanders (1824-1886) krönte sin bana som komponist med operan Blenda. Den hade premiär den 26 april 1876 på Operan i Stockholm. För sin opera fick Öhlander motta förstapris ur Oscar II:s hand, som bästa opera på nordiskt tema. Totalt spelades verket där 17 gånger mellan 1876 och 1879. Sedan har den legat i malpåse så vitt bekant. Men 120 år senare, 1997, producerade Musikradion P2 en studioinspelning i Berwaldhallen. Och nu finns den på CD som volym 8 i Sterlings och Bo Hyttners serie ”The Romantic Opera in Sweden”.
Operan utspelar sig i ett förmedeltida Småland och bygger på Blendasägnen. Den berättar om kvinnan Blenda i Värend som tillsammans med bygdens kvinnor skall ha besegrat en dansk fiendehär.
I tidskriften Opus säger Camilla Lundberg om operan.
"Men musiken låter bra! Att den på 1870-talet – tiden för Carmen, Nibelungens ring, Aida, Boris Godunov – kändes gammeldags spelar ingen roll idag. Den håller melodisk hög karat, såväl lyriskt som schvungfullt i von Weberstil. Och sångarteamet är tydligt inspirerat under Michael Bartoschs ledning."
Noteras kan noteras att frun i huset, Johanna Ölander, blev en betydligt mer känd kompositör för eftervärlden med ”Nu ha vi jul/Här i vårt hus”.
2019-11-19
2019 års Argus har nu nått föreningens medlemmar. Den innehåller tre huvudartiklar:
En berättelse om Sjösteen kustbevakare och tullförvaltare i Östersund m.m. I en annan artikel lyfts Svarta gängets insatser upp - bl.a. avslöjandet 1963 av spritsmugglingen på marinens stolthet Älvsnabben. Dessutom får vi kunskap om Lilla tullen i Malmö på 1600-talet.
Se vidare under fliken Årsboken Argus . Där kan du se innehållet i tidigare årgångar av föreningens årsbok.
Om du som medlem inte fått Argus 2019 så hör av dig till Helena Landgren Ekorre via tullhistoria@tullverket.se. Även du som inte är medlem kan kontakta Helena för att erhålla årsboken till självkostnadspris.
2019-09-26
I denna bok om Bromma beskrivs flygplatsen ur tre vinklar. Jan Berggren skriver om tullverksamheten på Bromma. Göran Nilzén skildrar människor på och kring flygplatsen. Mats Ekdahl berättar om människorna på och kring flygfältet. Boken fokuserar på tiden fram till 1 april 1962, då utrikesflyget flyttade till Arlanda. I ett avslutande avsnitt redovisas alla turerna kring den 80-åriga flygplatsens framtid.
Boken är väl värd att läsa för den som intresserar sig för Stockholm, flygtrafik och/eller tullverksamhet.
2019-07-08
Jubileumsinslag
Vill du i efterhand ta del av några av 40-års-jubileets inslag kan du titta på dessa länkar
*Trailer för Ali Abbasis film Gräns, länk
*Per August Ölander, stråksextett i D-dur, 1850, länk
*Bizets opera Carmen, och trion Quant au dounaier c'est notre affaire (Tullarna fixar vi), länk
*Bengt Pohjanen läser ur sin bok Smugglarkungens son, länk
*Per Donsö, Tullverket lurar man inte i första taget, länk
*After Shave och Galenskaparna, Koll å kolla, länk
2018-11-21
Gräns är en film om tulltjänstemannen Tina, som spelas av Eva Melander. Det unika med Tina är att hon kan lukta sig till smuggel-gods av olika slag. Hon har ett luktsinne som är bättre än en narkotikahunds. Det ger henne en särskild roll i tullen samtidigt som hon står utanför gemenskapen.
Men det är inte tullen som står i filmens centrum. SvD:s recensent skriver:
- Flödande John Bauer-romantik varvas med dystra offentliga miljöer i Cannesprisade "Gräns". Ali Abbasis film är lika mycket kärlekshistoria som thriller, lika mycket fantasy som skogsromantik.
Filmen hade premiär 31 augusti 2018. Här en länk till trailern https://www.youtube.com/watch?v=XpwPp0DYyg0
2018-09-19
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Nullam porttitor augue a turpis porttitor maximus. Nulla luctus elementum felis, sit amet condimentum lectus rutrum eget.
2018 års Argus innehåller bl.a. artikar om
tullare som drunknade i sjön Anjan i Jämtland 1853 och övergången från danskat till svenskt tullsystem 1650-1660 ur ett Malmöperspektiv. Mer om innehållet under fliken Argus .
Om du som medlem inte fått årsskriften eller önskar beställa den skicka ett mail till tullhistoria@tullverket.se .
2018-09-01
Tullarnas Stockholm
Jan Berggren, f.d. tullmuseichef, har gjort det igen - skrivit en tullhistorisk bok. Tullarnas Stockholm skildra tullverksamhetens utveckling under 900 år och då särskilt i Stockholm och stadens tullplatser. Framstående litterära tullare lyfts fram liksom deras karriärer i tullverket. Detta gäller särskilt Bellman, som väl är den skald/författare med tullbakgrund, som liksom Hjalmar Söderberg fortfarande läses idag.
Med Tullarnas Stockholm knyter Jan Berggren an till tidigare nu slutsålda böcker; ”Alla tiders tull i stan. Historia och händelser kring Stockholms tullar” och Tullsnok – öppna bommen! Carl Michael Bellman och Tullen”.
Tullarnas Stockholm ger utdelning till den tullhistoriskt intresserade och alla som är nyfikna på Stockholm och dess historia.
2017-01-11
När skeppen kom lastade med smuggelssprit
är titel på en Under streckare av Jenny Björkman, fil dr i historia, i Svenska dagbladet den 14 februari 2016. Den behandlar bl.a. romantiken kring och verkligheten bakom smugglingen under 20- och 30-talen. Artikeln bygger på Johan A Lundin och Fredrik Nilssons bok I Spritsmugglingen på Östersjön - En kulturhistorisk studie av nätverk i tillblivelse. Hela Under streckaren kan läsas på http://www.svd.se/sok?q=smuggelsprit
Du läsa lite mer om boken under fliken Mer om tullhistoria
2016-02-15
I Spritsmugglingen på Östersjön. En kulturhistorisk studie av nätverk i tillblivelse tränger Johan A Lundin och Fredrik Nilsson bakom myten för att undersöka hur spritsmugglinge organsiaerades samt hur tillit skapades i nätverk som sträckte sig över nationsgränserna.
Boken finns nu i välsorterade boklådor och på nätet.
Du läsa lite mer om boken under fliken Mer om tullhistoria
2015-09-22
Om Falun-Shanghai T/R -Selma Lagerlöfs systerson i kinesiska tullens tjänst kan du läsa lite mer om under fliken Mer om tullhistoria.
2014-09-26
©2021